Så är det!
La:
Jag hada självförtroendet på topp, travada in med huvudet högt upp. Stålt! A:0, men ettan ,tvåan red jag som om det var en A:0+A:0, men skärpte mig till trean, nära på fyran.. distans till feman vilket blev HELT konstigt, försökte öka iväg henne så att det skulle stämma med avståndet, men kom inte riktigt igång så hon stann!)ade. (vilket var bra då vi annars hade krashat) så jag tappade balansen och flög av.. HAHA ganska kul faktiskt.. fick ett ben på varje sida så satt med en jä*la bom i mellan bena *PINSAMT!* Men denna rundan var kanon, inget stopp i henne inte.. så jag tog utmaningen att trots avramligen starta msv.
MSVB:
Framhoppningen var klockren, inget stopp nejnej.. kom in på banan, fick mig en liten chock.. kan jag hoppa detta? Men bestämmde och övertygade migsjälv att JAG SKA över detta! kom nära på första, skärpte mig till tvåan (båge) kanoners.. trean kombenation.. med oxer in räcke ut. Hon hoppade till höger och jag tänkte för segt så vi krashade in i b. Kom igen, parfekt avstånd,, men vättskrämmd polle.. (stackars prinsessa)
MEN JO, vi gjorde det! Och jag vet att om bara jag inte var så nervös hade vi haft lika stor chans som alla andra på att klara denna banan!
Denna vintern ska bestå av att träna 125,130 banor. Ni ska få se!
xoxo
//Kelly
Kommentarer
Trackback
