pressen, perfektion, känslan
Tack alla som har sms,skrivit på fb och här att de finns. Ni undrar säkerligen vad som har hänt och jag kan tyvärr inte berätta och har inget att skriva om. Förlåt att tävlingsresultaten inte har kommit upp men orkar inte skriva. Jag orkar liksom inte skriva något speciellt. Men resultat kommer upp så fort jag får veta en grej.
Pressen är stor inom ridningen. Man känner att man måste göra allt perfekt på banan eftersom man har mer än 100 ögon på sig. De dömer dig direkt efter din häst och utrustning, sen även för din ridstil.
Jag har börjat känna pressen på banan att allt ska klaffa. Jag måste lägga av med det. Vad hände med att ridningen ska vara kul?
Jag tycker det är kul med pressen kommer ikapp. Dömningen man får från folk som sen skriver att man är kass. Vem har rätt att trycka ner en som person? Alla har svackor även de bästa så lägg ner det med att trycka ner.
Jag tycker det är synd om de tjejer/killar som rider och har världens presentation ångest över alla folk som stirrar och rädd för att göra bort sig. Jag är rädd för att göra bort mig och när man gör det så känns det som hela världen rasar samman. Jag har också dömt folk utöver första ögonkastet men har lagt ner med det. Det var så elakt mot alla runtomkring även om jag inte sa det högt. Nu bryr jag mig inte alls om folk på framridning och framhoppning, lägg ner rätt sorts energi på dig och din häst.
Men de som har svårt för det tänker oftast på alla andra och hur de ser ut och vad de har för utrustning 'oj, sånt schabrak måste jag skaffa' 'om jag bara skulle få en sån fin häst'
Alla hästar är fina och bra på olika grejer, det är ju därför det finns så många grenar inom ridningen.
Tänk inte på pressen. Tänk att du ska rida för dig själv och din ponny. Och låt de andra snacka skit om dig. Låt de tycka och tänka hur de vill om dig. Publiken/folket alltid någon som försöker hitta något fel på dig eller din häst - eran svaghet. Men jag har lagt under pressen nu och rider för mig själv. Kännar inget till att gå runt och ha en press, men man vill alltid vara lite duktigare, visa att man kan göra det där och det där när folk som är 'speciella' är runtomkring eller kanske din kompis?
Jag hoppas alla ungdomar därute som rider, rider för sin och hästens skull. Inte för att någon annan, inte leka perfekt på banan för du är redan perfekt på så många sätt. Alla har kommit till pressen men man kommer över den trösklen på ett eller annat sätt. Du får tillbaks ditt självförtroende. Du får tillbaks din och din hästs perfektion i dina tankar.. Då du känner att ni kan klara allt, du känner att din häst är bäst, du känner att du vill ut och visa alla ponnymammor/pappor att du klara det och att de hade fel angående din häst. För ni är så mycket bättre alla ni där ute, ryttare. Eran häst försöker göra det bäst men ibland kommer svackor - acceptera det. Hur svårt det än är så kommer ni äga ridbanan efter mycket svett, 'blod' och tårar. Allt slit ni lägger ner på dig själv och hästen kommer ge resultat.
/jenny
Pressen är stor inom ridningen. Man känner att man måste göra allt perfekt på banan eftersom man har mer än 100 ögon på sig. De dömer dig direkt efter din häst och utrustning, sen även för din ridstil.
Jag har börjat känna pressen på banan att allt ska klaffa. Jag måste lägga av med det. Vad hände med att ridningen ska vara kul?
Jag tycker det är kul med pressen kommer ikapp. Dömningen man får från folk som sen skriver att man är kass. Vem har rätt att trycka ner en som person? Alla har svackor även de bästa så lägg ner det med att trycka ner.
Jag tycker det är synd om de tjejer/killar som rider och har världens presentation ångest över alla folk som stirrar och rädd för att göra bort sig. Jag är rädd för att göra bort mig och när man gör det så känns det som hela världen rasar samman. Jag har också dömt folk utöver första ögonkastet men har lagt ner med det. Det var så elakt mot alla runtomkring även om jag inte sa det högt. Nu bryr jag mig inte alls om folk på framridning och framhoppning, lägg ner rätt sorts energi på dig och din häst.
Men de som har svårt för det tänker oftast på alla andra och hur de ser ut och vad de har för utrustning 'oj, sånt schabrak måste jag skaffa' 'om jag bara skulle få en sån fin häst'
Alla hästar är fina och bra på olika grejer, det är ju därför det finns så många grenar inom ridningen.
Tänk inte på pressen. Tänk att du ska rida för dig själv och din ponny. Och låt de andra snacka skit om dig. Låt de tycka och tänka hur de vill om dig. Publiken/folket alltid någon som försöker hitta något fel på dig eller din häst - eran svaghet. Men jag har lagt under pressen nu och rider för mig själv. Kännar inget till att gå runt och ha en press, men man vill alltid vara lite duktigare, visa att man kan göra det där och det där när folk som är 'speciella' är runtomkring eller kanske din kompis?
Jag hoppas alla ungdomar därute som rider, rider för sin och hästens skull. Inte för att någon annan, inte leka perfekt på banan för du är redan perfekt på så många sätt. Alla har kommit till pressen men man kommer över den trösklen på ett eller annat sätt. Du får tillbaks ditt självförtroende. Du får tillbaks din och din hästs perfektion i dina tankar.. Då du känner att ni kan klara allt, du känner att din häst är bäst, du känner att du vill ut och visa alla ponnymammor/pappor att du klara det och att de hade fel angående din häst. För ni är så mycket bättre alla ni där ute, ryttare. Eran häst försöker göra det bäst men ibland kommer svackor - acceptera det. Hur svårt det än är så kommer ni äga ridbanan efter mycket svett, 'blod' och tårar. Allt slit ni lägger ner på dig själv och hästen kommer ge resultat.
/jenny
Kommentarer
Trackback
