kelly och jenny - our life's

Twixy är en C-ponny född 1995. Hon är en korsningsponny. Hennes föräldrar är okända men hon är uppfödd i Irland.

gammalt inlägg om Twixy finns HÄR

Jag ska berätta hur det hela gick till när vi köpte henne och hur det var då och hur det är nu.

Jag hade redan en C-ponny vid namn Bart och hade även Lana  A-ponny som vi fortfarande har kvar.
Detta var om jag minns rätt 2005-2006 någon gång.
Jag red även en B-ponny som hette Snobben. Men jag började växa ur Snobben och Lana. Och hade bara Bart kvar.
Men så fick jag lov att rida markarbete på en skäck, lite tinker i sig. TWIXY.
Jag minns som det vore igår då jag satt på henne första gången. Hon var verkligen stel, enveten, tjurig. Men det var något med henne som var så speciell, glimet i ögat.
Efter markarbetet gick vi upp till stora paddocken då jag fick hoppa några språng. Det låg bara på 70 cm men då var det väldigt högt för mig.
Jag var van vid Lana's omtramp. Bart's hopp med fart, Snobben's b-ponny språng.
Hon hoppade stort hela tiden och jag kom efter i språnget men det spelade ingen roll. Jag älskade henne redan då.

Vi fick hem henne på prov. Hon var tjurig i boxen och vände rumpan till, åt inte maten man gav henne och framförallt fick man inte in henne från hagen.
Vi fick ta in alla hästar först innan hon skulle komma. Men vi beslutade att vi skulle ta in henne först.
Vi fick ta hjälp med longerings lina varje gång. Jaga in henne till ett hörn och fånga henne. Det kunde ta timmar!
Men vi köpte henne ändå. Något var det men den fina underbara prinssesan!

Men eftersom vi träffades varje dag, umgås varje dag skapade vi ett band. Ett kärleksfullt band.
Markarbetet började sitta, hoppningen var perfekt. Hon börja äta all betfor och havre vi gav till henne då hon var riktigt seg. Men ju mer hon åt blev hon piggare och gladare. Hon kom springandes till en i hagen.
Vi startade några dressyrtävlingar med Nääs Dressyrlag med bra resultat.
Börja klättra i hoppningen. Placering efter placering tog vi. Vi gick från noll till 100. Ld till La och startade även en Msvb på Nääs. Vi vann Ld-Lb och placeringar i La.

Men 15 november 2008 en dag innan vi skulle göra vårat Gp-ponnykval hade Twixy rullat in i tråden och bränt upp benet. Distrikts veterinären kom och fixade men fick åka till Skara. Och Skara hade inga bra minnen med sig då vi hade vart tvungna att ta bort Bart där.
Men jag och mamma åkte dit. De fixade benet men hon fick stå där i 4 veckor om inte mer.

Hon stängde ute folk och hade börjat bli otrevlig som hon var när vi köpte henne. Vi åkte dit någon gång i veckan men eftersom det var så långt kunde vi inte åka dit så ofta. Men vi hade dagligen kontakt med Skara. De var redan från början positiva om att hon skulle bli bättre. Men jag trodde inte på de.
Men när jag kom dit ändrade hon sig helt, blev den gulliga snälla hästen som hon egentligen var. Och så var de.

Från alla håll och kanter fick vi höra att vi skulle ta bort henne, hon skulle aldrig bli hopphäst igen. Men tack vare mammas tålamod så gav vi henne en chans och i värsta fall om hon inte skulle bli en hopphäst skulle hon få som skogshäst.

Dagar,Veckor,Månader och år gick.
3 Januari 2010 blev hon helt friskförklarad och vi fick börja galoppera efter en mycket långsamt igångsättning. Vi började hoppa som smått och startade flertal Lb och La.

Eftertag tröttnade hon på att hoppa de högre höjderna och vi gick ner till Lc - Lb och vann klasserna där.

Amanda Larsson behövde låna en häst till Div 2 då hennes häst var skadad. De var och är som handen i handsken. Så otroligt fina, de passade så bra ihop och Twixy stannade där hos dem. Mamma och jag börja disskutera om hur vi skulle göra. Twixy trivdes så bra där.
Hon stannade där efter veckor och månader. Nu idagsläget så har de köpt henne och jag kunde inte önskat mitt hjärta ett bättre hem.

Så mycket historia har jag och Twixy. Så mycket minnen att jag vissa gånger grät på tävlingar när jag såg Amanda och Twixy. Jag visste att jag ochTwixy var så en gång men att vi nu har växt ifrån varandra och hon behövde en ny tuff ryttare som kunde ge allt på banorna.

Från inget till L:B1 dressyr, till LA hopp, till skadad häst, till frisk häst, till LA hopp, till en ny ryttare, till en ny fantastiskt häst.
Hon är mitt allt, min prinsessa, mitt hjärta, mitt liv.

That's because I smile, I will smile everytime I see you.  Cause you're my everyting, my life, my biggest star! 

en av våra första tävlingar tillsammans.

En av mina favorit bilder. Så fin är min prinsessa.


Amanda och Twixy. <3